09 May, 2005

Tallast:

Rakuda : Alghwem n Slimane


Kudd izzûghrur yettirir. Slimane ur da issuggur deffir as. Dat as ag tella tnezruft tameqrant emm igida iàerrcen. Ddunit. Dar as elligh nekk alghwem nnes. Yan g ukabar. Afella n tadawt inu tqeààec yat trumit tgellint ur da tsawal wala trurad ineghmisen. Tfesta ar tsuggur s tafuyt d tnezruft d nekk ar ettetter rebbi nes i wghlay n tafuyt ad ihlu. Lah azgu lah isignew lah… yan wass isskern ighf nnes mek nna ira.
Lligh g mezziyegh ur eyi ennin hat ad gegh asnay i irumiyen. Ur essinegh. Eddighd s ighef n làerg am kull ileghman. Iàejbi lhal. Ar esnuyegh irumiyen d tirumiyin. Ar ettelmadegh lexdemt iligh tawuri. Ur essinegh mayd ettinin. Ar ettelmadegh cwi cwi alligh gigh alghwem n irumiyyen. Amezwaru. Isem inu yaghul iga Rakuda.
Yehla ghuri ad essexlaàegh tirumiyin. Timezzanin. “au secour..!!” da etteddugh settawil. Cwiy neshegh.cwiy ar reggwelgh am g lakors. Ar ettehdaregh ar essduwwaregh ixf ami rig ad tent qerrcegh. Lehdret u safi.
Tarumit elligh n Hmad Rra tga tahulandit. Yat terbatt yehlan awed g zzin. Llah iàemmerha selàa. Talnin ennes zegzawent yessenteltent yan wazzar n tamimt. Zzin ar yetteddu. Nekk dda ur igin amdan tehlal ghuri ajjenn akw icemkaren ddegh i gidu.
Tsul tella afella n tadawt inu. Righ ad ids hdrergh shwiyy tessumgh eyi tadawt. Wa tamukrist aya. Medden mec eggwden da essumughen s ubezzid. Tamara safi. Nnigh as bennaqs !!
Slimane isul ar yetteddu ar yettirir. Ur t akkw igi rebbi. Ur yessin mayd ijran daras. Zund kull id bu ileghwman, ur yessin g ils nnegh ghas “utecc!!” ur igin awal. Ihla ghur medden ad ighilen idd is ur nessin walu nekken ilghwman. Ar attefrahen ad ilin abda afella n kull lxalayeq yaden. Amdan yessker i uqerru nes tadfi n tudert xef tadawt n ilaghwman.
Eqqnegh imejjan kud yettirir Sliman. Meqtegh irir nnes. Ugar n 10 n iseggwasen aya yettirir ‘la meme chanson’. Wah! bezzaf. Kudd yettirir yettisil ghas i wawal nnes. Agerd nes iga gures wahli a lhal. Tawargit agenn yella mad igenna mad uress..
Beddegh!
Isul ar yettedu.
Ur akkw ed yawiy achàl is nekk d tarumit nsul datras. Yedda. Ighliyenn talàregt. Idaren inu ghzan akal. Tarumit afella n tadawt inu ibbiy degs lhiss. Teggwed effghentt idammen wala tghiyy add tessufegh taghuyyit tgherd i Sliman.
“pliz.!!” nekk ur emmerxishegh.
Tafuyt tedda teghley. Yesfa ughlay nnes ur igi imci seg wahli. “pliiz..” walu mayd am isela a benti. Tcebber tesgher xef thawitt. Iderenn nnes ar ettergigin. Nekk myaregh medden yetteggwden. Llah yexliha marka.
Righ ad as sawlegh inigh as:
“ad ur teksudt walu a madam, hat ur telli hetta yat tmukrist. Nekk hat ur da ettsettagh medden. Hat hermen. Nekk gigh vegetarian beàda. Do you understand ?”
Nnigh dayy ur yenni ad as yaf lhal mec as sawlegh. Ad teffegh ixf nnes. Wah alghwem isawalen tamazight d tnegliziyt. Wiha!! Ur righ awd ad sgiwtegh id steriotypes ghef ileghwman. Festegh nnigh mar add yakwy sidi Slimane. Incallah, nnant igiyyaden.
Tarumit inu iceqqa yas lhal. Essnegh is da talla mac ur righ ad zares enn suggregh. Ur tessin idd ad tall mid ad tayell mid ad teffegh tagerrawt nes. Nekk wellah ar digi teqquma tgellint. Ur essinegh matta tmadunt degs yellan. Medden gan “tres fragile”. Kerhegh ad asen tini alghem ad eyi igan kan “Post Traumatic Stress” nghedd ka n tmadunt tasikolojit yaden.
Wa Ssi Slimane. Nnigh as gri d ixf inu. Matta bu ileghma tgit. Bu ixxan (haca ssamàin). Idd nekk ad ilaq ad ak esslemdegh tawuri. Hiyya nekk gigh Bu Medden g udaghar n key Bu Ileghman. Zzmer!! Zeàfegh acku usigh anezgum n tamalayt n Merok. Mayd ghifnegh ettinin irumin. Ur righ ad inigh nekk ghas alghwem ur eyi igi rebb. Urd ccghel inu.
Nnigh digh ad as enn sawlegh i trumit inigh as: “Cuf a madame. Nekk ur am righ ghas lxir. Wellah. Nekk a madame xedmegh g ssiyyaha (tamalayt) ugan n 14 n useggwas. Seggwat Sliman. Essnegh kulci. Essnegh akwed awal nnem d wahli n ilswen yaden. waxa da d ettraran id slimane iqariden xef tdiwwa negh. Ar ettsettan tighrad negh. Ur asen krihegh walu walayenni han kemm ar ettizird s talnin nnem. Dghi Ur kem yettas awed maàlem. Ghas qqim trankil.”
Zund ami teghra g tektay inu. Galegh is eyi tenna: “A Sidi Rakuda, nekk urd tin ixf inu. waxa nek ur gigh taleghmofobitt, keyy da etqerract, da tesfuzzûdt, ar tessutuft xef udmawen n medden. Ul nek yengal ar ettiàeqqilt i làar…
“Uhu a madame. Essurfi. Ghas tihallal d lekdub d txendallasin ayenna. tetkwrem issen. Amdan ira ad yaf kul lxalayq. Yessmeg akw aytmas daccenn a ileghwman. Amdan ira afella afella. Ira ad igeld. Nennas waxa a sidi ghas eddu. Nboykotat . Ur nri ad as nsawel. Acku kwenni ur teslahem.Ur nri ad awen nsawel ar awen nesseflid ar nsawal garagh. Iceqqa awen lhal acku ur tessinem mayd ghifun nettini .Wasa darnegh tillughma negh, tamagit nnegh taleghmant tuf agh tudert. Ur da nettiksid hetta yan. Ar nxeddem d medden waxa gan “ lxatar” a madam. Da gherrsen s ijemwiyywn . Gan igheddâren. Ur tessint acku ur djin tgit talghwemt. Tessent nnik magh ur da tgherresm i aytmatun ar ten tesghusem s lbarud.”
Tbeddel trumit n rebbi tughal tger yat tghuyyit allig emmenqern iguda. “Au secour!, help!, help!!” Cwiyy han Sliman yiwit id uzwu amm lcid. S tarula asd ireggwel; kudd ettghewwat trumit. Teffegh ixf nnes. Nekk ur essinegh mayd as esskaregh. Ccghel n bnadem ur as essinegh. Neghed awed ur righ. snegh idd is nekk ayd iqan ad amzegh ameàrad d tireggam. Mac nnigh mec ur as sneàitegh i Sliman; mec urt esseghrigh assa hat ur gigh Alghwem Amhari Abaylal Camelus-Dromedarius bu lasel Acamelidae Aqbur Azedgan.
Kudd yettikmir esmectagegh idâren d ixef ur ett iwiyegh g taqqurt n trumit. Nedregh s wawal nnegh nigh as “ sugger is tedderghelt?”. Lligh g ira ad yamez lexzant essnalegh as ixf inu ad enn iàreq. Iàawd yeddud. Ard ittikmir settawil.
Yezra es talnin nnes yat tfighra taxatart taghezzaft tazurart mi uklegh ixf s yan udar akelgh as adis d tgejjimt s wayd. Effghent idammen s tasa. Yaghul ikkesd taghruct seg tama n trumit ard yettenmili esskergh as abrid yelditt edd yeger iss yakel as ixf allig as sellagh tesswizzey. Yeger iss digh s ttisaà. Artt yekkat allig temmut.
Ar ed yettali Sliman settawil. Essnegh is yukez lafut nnes. Yugeld allen zari suggregh enn. Mnaqarent talnin nnegh . Iheccem yader tinnes . Yessen is gigh tireft i twaghit. Tifighra ur tessin lehdert. Da ettqerrac ar tneqqa.
Udjigh as lexzant neg demi-tour. Tafuyt tedda teghly seg wahli. Tarumit tezra kulci. Tesen ;telmed. Ur yad da ettergigi wala teggwed.
Ar nettegez z krad idnegh settawil. syafagh id is ligh atig waxa medden tgezzul asen tzikert n tmektit da ettettun deghya.

A.Bouba. VT 2005



Rakuda: alghem es tjaponit

0 comments: